15 faktorer bakom våldsutvecklingen i Sverige
- Huvud, mag- och hjärtkapacitet för att greppa det komplexa & erfarenheter från våra fält
"Varför har VI hamnat i den här situationen, och vad kan VI göra åt den" är tankar som går genom huvudet på oss som inte isolerar symptom utan ser sammanhang. Och det är svårt att göra som enskild person då det handlar om något komplext - kräver många perspektiv i luften samtidigt, samtidigt som det väcker känslor av avsmak och är smärtsamt. Det här är verktyg och läsning från våra områden (sociologi, organisation, upplevelsebaserad pedagogik, mediekunskap, meta-ekonomi, konst & kultur, anknytning & nervsystem, skola, samhälle, demokrati, system- och komplexitets förståelse) som har varit hjälpsam till att skapa större medvetenhet:
det handlar om när verklighet och fiktion blandas samman, vad det innebär att algoritmer favoriserar upprörande innehåll, anknytning och trauma i socialt utsatta sammanhang, den svenska ekonomiska brottslighetens ekosystem och så (mycket) vidare.
Kanske finns någon ny tråd för någon.
Verktyg för systemisk förståelse: Peter Senge (MIT) beskriver hur ALLA inblandade instanser i det sociala ekosystemet behöver komma samman, utveckla de tvärsektoriella relationerna (“The web of interdependence”), och förstå det stora gemensamma systemet, för att sätta upp tydliga mål tillsammans och att komma vidare. Men observera; i komplexa system kan vi inte "skapa, designa, beställa" förändring i traditionell mening, det uppkommer ur systemet om förutsättningarna är gynnsamma. Håll det i beaktande inför resterande läsning:
Vikten av självorganisering, deltagande- och distribuerat beslutsfattande med fokus på de närmast problemen, istället för att “implementera” från toppen av ett hierarkiskt system. Här finns olika ingångar till samma sak för sociologen (självorganisering, sociala fält och rolltagande) biologen (levande system & själv-organisering) och teknologen (decentralisering och peer2peer) Gustavo Esteva, Giles Hutchins & Laura Storm, Michael Bauwens och Douglas Rushkoff.
Poeten och författaren Faysa Idle från Järva, syster till en gängledarperson har skrivit boken “Ett ord för blood” och finns intervjuad i The Guardian.Sociologen John Hagedorn har tittat på grogrunden för uppkomsten av kriminella gäng; socioekonomiska faktorer och institutionell ojämlikhet, rasism som fond för “alternativa gemenskaper”, men också konstruktion av genus och en informell ekonomi (“svarta marknaden”) som kontext.
Andreas Cervenka har beskrivit Sveriges ekonomiska utvecklin,g där fastighetsbranschen (bl a på Järvafältet), privatisering, riksbankens val av modeller och digitalisering har gjort många svinrika och givetvis så avsevärt fler, fattiga. I boken Girig Sverige och Sommar i P1.
Attention Economy & Sociala Medier. Enligt nuvarande ekonomisk modell gynnas det material som gör oss rädda på sociala medier eftersom det sprids mest. Det drar både politiker som har en agenda driven av rädsla och kontroll, nytta av, precis som kriminella gäng. Center of Humane Technology har bra material om detta. Och sociala medier fungerar som ett redskap för kommunikation, rekrytering och uppbyggnad av gängidentiteten som om det vore ett “varumärke” i samma ekonomi.
Stuart Halls äldre arbete, med hur (gammel-)media aldrig är neutralt utan komplext och del av ett fält av politiska och ekonomiska drivkrafter, är en användbar grund till läsningen om sociala medier ovan.
En hyperverklighet där “verkligheten” blir till i dokumenterandet av den, och våld blir ”content”. Att sudda ut skillnaden mellan verklighet och fiktion där symbolvärdet i den senare blir viktigare än livet självt, vilket Baudrillard skrev om redan på 70-talet. Filmskaparen Adam Curtis har själv förenklat men också riktat fokus på senmodernismens misslyckande i att hantera komplexitet i filmen Hypernormalisation och BBC - serien The Century of Self.
Och precis lika viktig är givetvis förståelsen runt anknytning: hur hjärnan, medvetandet, relationer samverkar, när man tittar på individer i utmanande yttre miljöer. Interpersonell neurobiologi beskrivs av psykiatrikern Daniel J Siegel som också skrivit bästsäljaren Förstå ditt barns hjärna.
Psykiatrikern Gabor Matés bok “The Myth of Normal” och filmen “The Wisdom of Trauma” knyter ihop säcken med en systemisk lins på vad som anses normalt och “fungerande”, och behandlar både hur sjukvården missar målet runt vad som brukar kallas psykisk ohälsa och diagnoser OCH varför folk vill köpa knark(t o m av barn). Och möjliga vägar framåt.
Vad som händer kollektivt när en plats och en grupp människor drabbas av traumatiska händelser tillsammans finns beskrivet redan av Franz Fanon under Algeriska revolutionen. I Thomas Huebls böcker Attuned och Healing Collective Trauma adderar han den metafysiska och mystiska dimensionen jämte den vetenskapliga, i arbetet för läkning.
Judith Hermans “Trauma and Recovery” sätter individens upplevelse i en politisk ram och visar på parallellerna mellan det privata och offentliga. Säkerhet och stabilisering, hågkomst och sorg, återkoppling och integration har sin plats i läkningsprocessen.
Se även Kollektiv sorgSkärningspunkten mellan våld, aggression, kriminalitet och maskulinitet. För att förstå dessa frågors mångfacetterade natur krävs vad bl a Terry Real gör, han en bred blick på straighta mäns hälsa där både sociala, psykologiska, historiska och neurobiologiska faktorer (grandiositet vs. skam i relation till både samhälle och barn) tar plats. Maskulinitet som kulturell norm finns beskrivet hos många feministiska tänkare, och här känns Cynthia Enloe relevant med sitt arbete om hur “Militarization during wartime reinforces masculinized social order.” FattaMan satte ihop samtalsfrågor för dina killar, på temat män & våld.
Situationen på Barn och Ungdoms Psykiatrin och i skolan synar komikern Messiah Hallberg på ett grovt men nödvändigt sätt, när annan media inte lyckas.
Kan Group Violence Intervention vara ett steg efter en systematisk genomlysning? Lyckade exempel finns i Boston och Chicago.
Problemet med Noll-tolerans. Det finns mycket skrivet om både den svenska narkotikapolitiken och nolltolerans. Just vetenskapligt finns svagt stöd för visitationszoner eftersom de underminerar omgivningens tillit till polisen i utsatta områden, samt svagt stöd för hårda fängelsestraff där fängelserna saknar långsiktiga planer och resurser för rehabilitering, och unga personer i fängelse blir mer kriminella.
Det kriminella ekonomiska ekosystemet, är betydligt större än narkotikabrottsligheten (men de hänger ihop), och minst lika samhällsundergrävande är att vinster från bedrägerier och välfärdsbrottslighet skapas och återförs till den reguljära ekonomin. Framtidsinsitutet har en föreläsning med Amir Rostami och, här finns också lärdomar från Sicilien med Carina Gunnarsson. Svensk brottsutveckling nu och historiskt med utgångspunkt i antologin “Det svenska tillståndet” finns i bokform och i kortare format i UR. Generellt samarbetar kriminella nätverk helt enkelt bättre, och det innebär att systemhatten måste på överallt, om vi ska kunna lösa upp problemen.
Det här var några faktorer som vi har mött i våra fält, och det finns fler. Procentsatsen av till vilken del vad spelar in kräver finkalibrering. Vårt bästa tips är att prata om de här sakerna i grupp där olika erfarenheter ryms, eftersom det är svårt att inte bli överrumplad och bibehålla komplexiteten som enskild person.
